ConvictionsDynamit & Gyllene Mix Fixa Ferrari

Jajemen, idag var det dags för spår igen!! Gick upp tidigt imorse och packade in sakerna i bilen innan vi skulle åka iväg. Dynis var så söt för han tyckte det var alldeles för tidigt, så han gick och la sig igen! Snarkade med tassarna rätt upp i vädret medan jag tog på mig ytterkläderna. Han skulle gärna sova hela dagen om han bara fick..
När jag väl fått in mig och sjusovar-Dynamit i bilen åkte vi hem till en kompis till mig. Gick in och pratade en stund innan jag gick ut och la två spår i skogen bakom hans hus. Och vilken skog det är sen! Perfekt spårskog! Visserligen väldigt mycket rådjur som går där, men det är bara bra med lite störning. Första spåret gick jag helt ifrån mina tidigare principer: det var med andra ord mycket längre än tidigare och inte lika "lätt" som de andra första-spåren jag haft. Vet inte hur långt det blev allt som allt, men det var i ganska svår terräng bl.a. över ett dike och med två vinklar. Som avslut använde jag mig som de senaste gångerna av en halvliters pantflaska. Andra spåret var bland de längsta spåren jag lagt, och vilket spår sen.. Många "S-kurvor" p.g.a träd som var i vägen, och flera vinklar. Dessutom hade rådjuren härjat ganska ordentligt där, så flera gånger gick mitt spår paralellt med deras eller korsade deras. Även här använde jag mig av en tomflaska som avslut.
Efter att jag lagt spåren gick vi in och pratade lite igen innan jag och Dynis tog en promenad före vi skulle ta spåren. Först enbart rastning, sedan körde vi lite lydnad. Belönade först spontankontakt och han var snabbt med på noterna! Körde sedan lite FF, belönade så fort han var i rätt position eftersom han börjat med att ibland hamna lite bakom. Även där förstod han snabbt vad jag var ute efter, duktiga klumpen! Sedan några inkallningar, lite sitt-stanna kvar, ställande under gång, och sedan lite bollkastning och bus!
Därefter gick vi upp mot spåren, och idag var det en riktigt taggad Dynis som fick på sig selen! Han gick ut i första spåret som en dammsugare (jippie!) och spårade på fint i ett bra tempo. Tog bägge vinklarna klockrent och när han kom fram till slutet blev han superstolt över att ha hittat flaskan. Där blev det mys i några minuter och han var så nöjd över sitt "fynd"!
Sedan var det dags för spår nummer två. Jag hade inga som helst förhoppningar eftersom det var såpass "svårt" (för oss!), men han fick upp spåret och början var lika klockren som första spåret. Första vinkeln höll jag emot lite så jag fick se att han verkligen tog den och inte sprang på för fort, men han dammsög den så fint så! Resten av spåret gick lika bra det, han kom bara av sig vid två tillfällen men kom snabbt rätt igen. Första gången hade jag korsat två rådjursspår och han gick iväg två meter i det ena innan han verkade upptäcka att det var fel och vände om och tog rätt igen. Andra gången hände samma sak, men då verkade han tycka att rådjursspåren var rätt spår så jag bröt mot en annan princip jag haft: jag "nejade" honom i spåret. Och inte gick världen under för det! Han bröt direkt och gick tillbaka och spårade vidare i rätt spår!! Ibland är det bra att prata med gamla kompisar man fått upp kontakten med igen, dom ger en nya perspektiv på saker och ting. T.ex. hundträning.. : )
Vid slutet blev det samma sak som i första spåret: en överlycklig Dynamit som skulle visa upp sitt fynd, och sedan mys i ett par minuter. Efter det kopplade jag loss och lät honom springa och leka med bollen på tillbakavägen. En riktig toppendag där allt kändes kanon, det här var länge sen och det var så otroligt skönt!
♥ Min duktiga plump!! ♥

Imorn är planerna en långpromenad och eventuellt spår. Söndag ska vi på kalas hos morfar, nu slipper vi äntligen snart att ha hemlisar för honom! ; )

Dynamit's fantastiska uppfödare anordnade en kennel-träff under helgen som gick. Träning i olika former, grillning och naturligtvis tonvis med hundprat stod på schemat!

På lördag eftermiddag startade allt, och jag måste erkänna att jag var både förväntansfull och nervös när jag packade bilen full med träningsgrejer. Mina dåliga nerver gjorde sig verkligen påminda..
När vi väl kom fram till ÅBK började vi med att hälsa på de andra och vänta in de som inte kommit än, innan vi började med själva träningen. Först ut var en genomgång av allmänlydnadspasset där Heidi var "domare" för dagen. Jag och Dynamit, Nicole med Alfons, och Emma med Dundra var först ut! Alla tre skötte sig jättefint och vi klarade momenten med glans. Dock var jag så nervös att jag glömde bort att både belöna och säga till Dynamit på skarpen, han undrade nog vad som var fel med hans matte. Heidi fick påminna mig om att jag faktiskt fick ge honom en godisbit när han skötte sig, det var ju bara på skoj och för att se hur våra hundar låg till enligt dessa "regler"! Därefter rullade det på och alla hundar fick med deras förare testa på de olika momenten som ingår.
Efter att alla hundar var färdiga med detta var det dags för en liten lydnadstävling. Heidi var domare även här, och det var momenten från lydnadsklass 1 som skulle bedömas.
Jag tvekade länge om jag skulle vara med, eftersom jag redan var nervös och trodde jag skulle tuppa av bara av att tänka på att delta, men Emma lyckades på något konstigt sätt övertala mig till att hämta Dynamit och vara med. Ja jisses.. Platsliggningen gick ganska bra, trots att vi inte tränat alls mycket på detta tidigare. Det var ganska "stökigt", då de flesta hundar inte är tävlingsklara vid detta moment än, men Heidi var snäll och gav oss en 10:a ändå! Jag vet att om det varit en riktig tävling hade vi nollat (Dynamit reste sig och gick mot mig vilket gjorde att jag gick tillbaka och la honom igen), men jag är nöjd ändå eftersom vi tränat bara ett fåtal gånger på detta innan, och definitivt inte med så mycket störning!
Därefter gick vi åt sidan och väntade tills de andra var klara. Vi var sist ut, Emma och Dundra var precis före oss, så när de gick ut på planen gick jag till den andra och värmde upp Dynamit lite. Ett tu tre så ropade de på oss att komma och vi knallade bort. Då känner jag hur jag börjar svettas, det börjar snurra framför ögonen och det känns som om hela veckans matintag har bestämt sig för att komma upp igen..
Väl inne på planen sa jag detta till Heidi och hon tyckte att vi skulle strunta i det istället. Det är ju bara på skoj, och jag vet faktiskt inte om det blivit så skoj om nu magen bestämt sig för att vända ut och in där inne på planen! Jag som blir nervös om bara en tittar på oss när vi tränar höll på att kola av när vi hade så mycket publik som vi hade i lördags.. Vi fick åtminstone 10:or på de moment vi genomförde, platsliggningen och tandvisningen, och när vi är på klubben och tränar nästa gång ska Heidi köra igenom oss i ettan istället. Då kan jag förhoppningsvis skärpa till mig och fokusera!
Efter att ha försökt lugna ner nerverna lite tände vi grillen och då kände jag hur magen började kurra. Jisses så hungrig jag var! Dynamit fick vara med en stund vid grillen och han skötte sig perfekt! Vilken hund jag har! Trots att det satt andra hundar bara några meter därifrån, det fanns mat bara decimeter från hans nos och hans favoritbarn lekte bredvid honom satt han så fint och snällt och bara väntade på om han skulle få smaka lite på maten. För bara några månader sedan hade detta varit en omöjlighet, då fanns det bara bus och rackartyg i hans huvud, men nu visade han sig absolut från sin bästa sida. Min härliga klump!!
Därefter följde en kväll med mat och dryck, och tillhörande prat och skratt, innan vi rundade av för dagen framåt midnatt..

Söndagen var som sagt även den vigd åt hundträning och vid nio-tiden åkte vi iväg mot ÅBK igen. Vi var nog alla ganska trötta efter gårdagen och alldeles för lite sömn, men trots det på gott humör och förväntansfulla inför dagens träning!
Jag och Emma började med att bygga en agility-bana. Det var tänkt att vi skulle ha en liten tävling även är, men vi beslöt oss senare för att strunta i tidtagning och endast låta alla hundarna testa på banan vi byggt.
När jag och Dynamit äntligen fick komma in på planen var det en väldigt nöjd plump jag hade i kopplet. Jisses så glad han är i agility! Han var taggad till max och bara väntade på att få köra igång. Jag satte honom vid däcket, gick sakta framåt och gav honom sedan kommandot han väntade på: Dynis, DÄCKET!! Han hoppade så fint igenom, sedan över de två följande hindren och slutligen in i tunneln. Där tog det däremot stopp. Hunden före oss hade adrig testat på agility innan vilket gjort att de fått locka den igenom tunneln med köttbullar. Däremot hade den inte ätit upp alla bitar på vägen, så det låg ganska mycket kvar. Mitt lilla matvrak stannade naturligtvis till där inne och vände om några gånger för att klara av att äta upp alla godbitar! *fniss* Därefter följde återigen två hinder innan vi kom fram till säcken. Även där tog det stopp p.g.a. köttbullar, så jag är evinnerligt tacksam att vi inte tog tid. Det tar nämligen ganska lång tid att dammsuga backen enligt Dynamit! Efter säcken blev det ett fel av mig då jag helt glömt bort det sista hindret så där fick vi återigen en liten miss. Trots det är jag jätte-nöjd med min plump, speciellt nöjd är jag att han tycker det är så kul och verkligen VILL träna mer och mer agility! Har inga stora ambitioner, men all träning som han tycker är kul ska vi naturligtvis fortsätta med på träningsnivå!
Efter att Dynamit var köttbulle-nöjd för dagen gick jag, Emma och Jossan iväg och satte oss och pratade om vad vi skulle hitta på härnäst. Vi hade tänkt testa på sök borta vid Hanebol, men eftersom det var fotboll där under dagen var vi tvugna att ta något annat. Eftersom jag var så nyfiken på att testa uppletande, och Jossan kört det med Eros tidigare, gick vi med henne i spetsen iväg och vallade en ruta.
Eftersom Jossan som sagt tränat detta tidigare var hon först ut med Eros. Han flög som en kanon ut bland det höga gräset för att hitta sin leksak! Han var superduktig och koms nabbt in med leksak efter leksak. Jättekul att se!
Därefter var det lite väntetid, då några av de andra hundarna testade på, innan det var dags för mig och Dynamit att testa om det var något för oss. Jag hade tänkt använda hans trasa, hans favoritleksak, men eftersom han visade större intresse för några av klubbens "uppletande-gosedjur" bestämde jag mig för att ta ett av dem istället. Heidi höll i honom medan jag gick ut och la leksaken. När jag fick ta över kopplet var det en supertaggad hund jag fick och så fort jag släppte honom flög han iväg i gräset. Han sprang dock åt fel håll och satte ner nosen vid fel ställe.. Därefter kom han in: med FEL leksak! Skrutten hade hittat en annan leksak som någon missat i rutan, men han var lika glad för det. Naturligtvis fick han jättemycket beröm då han kom in med den, och han var så stolt det bara går. Efter att han lämnat av den leksaken försökte jag skicka ut honom igen men först förstod han nog inte riktigt vad jag menade. Enligt honom hade han ju hittat en leksak och kommit med den, varför skulle han springa där ute igen?! Med lite hjälp stack han däremot iväg igen och det tog inte lång stund innan han hittat även den andra leksaken, den jag från början gömt. Efter att han kommit in med även den kopplade jag återigen upp honom innan jag gömde en leksak igen, denna gång tog det däremot längre tid innan han kom in med den. Han jobbade på bra men det märktes att det började ta på hans krafter och att han började bli trött. Han kom dock in med leksaken och fick naturligtvis supermycket beröm för sin duktiga prestation!!
Efter att alla testat på uppletande var det några som packade in sig i bilarna då de hade långt att åka. Vi andra tog en kopp kaffe med tillhörande skvaller innan det var dags för även oss att packa ihop och säga hejdå.

TUSEN TACK för en toppenhelg, Heidi och Andreas! Naturligtvis ett stort tack även till er alla andra som kom och gjorde detta till en trevlig träningshelg, nu har vi fått nya vänner både jag och Dynis! Jättekul att äntligen få träffa Jossan och Tomas med Eros, liksom alla andra som kom!


Nu gäller det bara att klara av att vänta till nästa gång det plingar till i inboxen om att det är en träningshelg på G.. *fniss*

Bilder från helgen kommer senare i ett separat inlägg eftersom kära blogg.se bestämt sig för att krångla just idag när JAG för en gångs skull ska blogga!

Igår var det dags för lite träning! Jag och Emma hade bestämt oss för att testa lite agility igen, trots att Dynis var en riktig fjant förra gången. Vi har tränat så mycket lydnad tidigare, så ett agility-avbrott var helt på sin plats!

Vid halv tolv lastade jag in mig och Dynamit i bilen och for iväg. För ja, nu har jag äntligen fått körkort!! Så skönt att slippa tänka på busstider fram och tillbaka och allt man absolut inte får glömma när man åker iväg. En sådan frihet!
Vid tolv kom vi fram efter ett stopp på Maxi Mat, var tvungen att handla lite korv så Dynamit fick lite belönings-gotta.
Dynamit fick vara första hunden inne på planen och Emma visade hur jag skulle träna vidare om jag var där själv utan henne. Vi började med några små hinder för att han skulle lära sig hoppkommandot ordentligt, och att han inte skulle tjuvstarta som han gärna gjorde. Hans hoppteknik är riktigt rolig, ibland ser han ut som en groda som flyger över hindren..Tunneln hade vi ju "lite" problem med förra gången, men igår sprang han igenom den som om han inte gjort annat i sitt liv! Även säcken gick bra, efter lite lockande insåg han att det fanns minsann korv på andra sidan.
Vi tränade en liten stund innan vi tyckte det fick räcka. Det var otroligt varmt, kändes som åska i luften, och det märktes på hundarna. De var trötta och orkade inte med så mycket som de vanligtvis gör, så vi tog det lugnt.
Efter Dynamit var det dags för Emma's hundar att entra planen, och jag fick hjälpa till så gott jag kunde. Jäklar vilken fart de har! Det var riktigt roligt att se så duktiga de var, och jag blev taggad på att träna vidare när Dynamit blivit lite större. Just nu måste man ju ta det lugnt, men så fort han är röntgad och har rätta åldern inne ska vi träna desto mer!
Efter att Emma tränat en stund med sina hundar tog vi in Dynis igen. Det märktes att han började bli trött, tungan hängde som en slips på honom, så vi bestämde oss ganska snart för att ge oss för dagen. Inte nog med att det var varmt, en jä*la fågel käkade upp mina belöningskorvar så det fanns inte ens belöningsgotta kvar..
Istället åkte vi in till stan och tog en varsin glass på marinan i Åmål. Dundra och Dynamit fick äran att följa med och de satt faktiskt snällt och tog det lugnt, trots att de aldrig varit med på liknande förut. Dynamit tyckte det var lite tråkigt efter en stund och försökte få igång Dundra, men så fort vi särade på dem skötte han sig mycket bättre.
Efter en stund var det dags för mig och Dynamit att åka hemåt igen, och han somnade innan vi ens lämnat Åmål.
Idag ska vi ta det lugnt i värmen och vila upp oss så vi har krafter imorgon. Då är det äntligen dags för valpträffen, som vi har längtat! Däremot verkar det inte som det kommer så många, men vi får göra det bästa av situationen och träna och ha kul vi som kommer. Det tror jag inte ska bli några stora problem direkt!

Bilderna är tagna av Emma:

Och en liten bild som visar att Dynamit lagt på sig åtminstone nått kilo sen sist, även om jag inte är riktigt nöjd med proportionerna.. Men det kommer!