Liten uppdatering!
Både lördag och söndag åkte vi till "vår" skog och bara myste! Dynis fick bära lite fika i sin väska och så tog vi med träningsbollen. Han var sååå stolt när han fick hjälpa till att bära, lillskrutten! :) Såg färsk älgsk*t direkt utanför bilen på lördagen så Dynis fick ha på sig flexikopplet. Efter en stund kopplade jag loss honom, upptäckte inga älgar som tur var! ;) Stannade vid kalhygget och fikade, Dynis hade självklart med lite foder som han fick mumsa på, och sedan lekte vi en stund med bollen. Kastade ut den på kalhygget, väntade tills han tog kontakt och sedan fick han hämta den. Han var riktigt taggad första kastet, men sen kom han ihåg vad det var som gällde! Förra vintern busade vi ju mycket i snön med luddet (pappa skulle kasta några jackor och då fick jag pälsen som satt längst ut på huvan som leksak åt Dynis, och den kallar vi luddet) och precis samma övningar körde vi då. Nu ökade jag på svårigheten lite med att gå bort på vägen och kommenderade Dynis fot. Det var jobbigt för herrn, bollen drog riktigt mycket! ;) Några gånger till så trillade poletten ner även här och jag bröt när det gick som bäst. Sen var det bara bus, bus, bus med bollen innan vi fortsatte strosa vidare. Rätt som det är hoppar det ut två rådjur femtio meter längre fram, blev nog lika paffa både jag och Dynamit men jag fick iväg ett Hiiiiit!! Dynis vände direkt och kom till mig, då blev det massvis med belöning såklart!! :) Lördagen var det härligt väder så jag tror vi var ute i två-två och en halv timme, jättehärligt!! Söndagen var det ju regnigt så då fick det räcka med bara en timme.. ;) Otroligt härligt var det iallafall med en kravlös promenad utan att behöva tänka på klockan eller att vi skulle prestera något, vi njöt nog lika mycket båda två!
Igår var det dags för en tur till Granngården, nu var vi tvugna att ta itu med "mardrömmen".. Köpte kompostgaller som jag igår kväll satte upp för sovrumsdörren så Dynis numer inte kan komma in i sovrummet. Vill inte stänga ute honom genom att stänga dörren, han ska åtminstone kunna höra att han inte är ensam! Tror att jag var den som tyckte det var allra jobbigast för för mig har det inte blivit mycket sömn under natten, har varit väldigt lättväckt när jag inte haft skrutten bredvid mig.. Dynis då? Tja, han stod och grät tio-femton minuter vid gallret. Tvekade inför om jag skulle säga till honom eller inte: antingen skulle han ju då lyssna eller också skulle det bli värre när han visste att jag hörde honom. Orkade inte höra det till slut iaf så jag sa till honom att gå och lägga sig. Då vände han sig mot sin säng (den står ju precis vid dörrhålet till sovrummet) och bäddade där i många och låååånga minuter. Sen la han sig med en sådan där besviken suck och efter en halvtimme hörde jag att han snarkade sådär djupt. Märktes däremot att han var trött i morse, haha han är visserligen alltid morgontrött men imorse var det värre! ;) Jag pratar ganska mycket i sömnen så kan ju ha varit det han hört och därför vaknat till, trott att jag pratat med honom.. Ingen aning, men det kändes skönt att första natten utanför sovrummet gick såpass bra iaf! Är så jobbigt eftersom han inte förstår varför han numer är portad, är ju inte pga något han gjort utan för hans eget bästa.. Tänk om man kunde få fem minuter i månaden att få berätta för dem så de förstod!! Eftersom jag tänkte att det vore bättre att låta honom vara riktigt trött när han skulle sova "ensam" körde vi ett litet pass inomhus på kvällen. ;) Först tränade vi på några tricks jag försöker lära honom, sedan körde vi lite lydnad. Han hade lite sega lägganden så det la vi krut på, och så tränade vi lite platsliggning med "störning". Finns ju inte direkt mycket störning i mitt vardagsrum så jag kastade lite godis omkring honom, rullade bollen framför honom och la lite godis på nosen och tassarna. Jag ser verkligen hur mycket tryggare han är när han får ner huvudet i backen! Gör stor skillnad även om man inte kan tro det, han blir mycket mer avslappnad och har lättare för att fokusera på det han ska göra. Låter enkelt att "bara" ligga där i några minuter, men kryper det i kroppen så är det banne mig inte lätt.. ;)
Idag har vi varit och hälsat på hos min mormor och morfar, sedan hos Dynis mormor och morfar (dvs mina föräldrar). Min mamma fyller år idag så vi hade lite kalas för henne. :) Visade upp några trick som mamma inte sett än och hon är sååå stolt över barnbarnet! ;)
Fick äntligen hem papperen från veterinären idag också, tyvärr var det bara information om kvalsterallergin. Väldigt bra information däremot, även om det mesta var självklara grejer! Ska höra med henne om information om de andra, kan ju vara jag som missförstått och inte skulle få det per brev nu utan nästa gång vi åker in. Är ju trots allt inte så aktuellt nu under vintern, blir värre framåt våren..
Imorgon kommer Metso's ekonomichef på besök, ska bli kul samtidigt som det är lite nervöst. Har bara pratat med henne i telefon förut, hon sitter inte i Säffle, men det ska nog gå bra! :) Imorgon kväll ska vi gå ut och äta gott och är det nått jag är bra på så är det ju att äta, så vad kan gå fel?! ;)
Lite mobilbilder från skogspromenaderna:
Trött plump som somnat i mattes knä.. ;)
Ha det gott tills nästa gång!!
Besked..
Idag då.. Precis när jag skulle sätta på mig skorna och sticka hem på lunch ringde veterinären och meddelade provresultatet från blod och skrapproverna vi tog när vi var där förra veckan. Jag var så inställd på att allt skulle visa negativt att jag fick en rejäl chock när hon meddelade: allergisk mot kvalster, pollen, gräs.. Tror hon sa nått mer, nått annat med "gräs", men det hörde jag inte riktigt för då började tårarna komma och jag blev riktigt chockad. Vi pratade vidare lite och så sa hon at hon skulle skicka hem papper som jag ska få läsa igenom i lugn och ro, de borde komma imorgon. Hon förstod att det var jobbigt med ett sådant besked så nu ska jag få ta in det innan vi pratar igen och jag kan fråga alla frågor jag har. Fram tills nästa gång vi åker in ska vi fortsätta med två bad i veckan och så ska jag spraya på honom en spray jag hämtade ut idag (innehåller hydrokortison och hjälper till att ta bort klåda och infektioner, som kan uppkomma i huden eftersom han kliar sig så mycket). Dessutom ska han fortsätta med allergifodret och inte äta nått annat. Han har ju ingen konstaterad foderallergi men veterinären skulle inte bli förvånad sa hon om han led av det också. Är ju vanligt att de har det också i samband med andra allergier, "en olycka kommer sällan ensam".. Vet bad oss ta bort så mycket mattor som möjligt och så ska vi städa ofta, jag har redan kikat lite på dammsugare som kan vara aktuella. Har funderat på en ny ett tag nu så då är det lika bra att köpa en allergivänlig! Dessutom ska vi vädra och hänga ut täcken/filtar så ofta vi bara kan, speciellt nu när det blir kallt ute. Och så får herr D inte sova i sängen längre.. Hur nu det ska gå?! Han har sovit intill mig sedan han var åtta veckor, kommer bli tufft både för mig och honom..
Vet har nu beställt ett vaccin vi ska börja med och förhoppningsvis hjälper det så vi slipper kortison. Hon var inte särskilt positiv till kortison eftersom det ger så mycket biverkningar, och där håller jag med! Nu hoppas vi innerligt att vaccinet hjälper.. Hon ville dessutom ta mer prover, tror det var om just de allergierna han har och kolla mer specifikt kring dom, så det kommer det bli lite längre fram.
Min fina plump..
Klickerträning!
Oj så fort dagarna går!! Men jag tror jag fått tillbaka lite av blogglusten igen, tappade bort den någonstans efter vägen men har hittat tillbaka till den nu av någon konstig anledning.. Kanske för att jag vet att det är många som läser och vill veta vad vi hittar på, inte bara för att kunna prata skit utan för att de är intresserade! ;)
Dagarna går i en hiskelig fart iallafall och jag jobbar på inne på mitt lilla kontor. Tycker det är riktigt kul faktiskt, trivs som fisken i vattnet! Ett trevligt gäng runt omkring mig, en kaffeautomat bara några språng bort, massvis med skojigheter inplanerade innan jul och jag känner att jag fått kläm på det mesta som var nytt. Kan det bli så mycket bättre?! Nu börjar inbjudningarna inför årets alla julbord välla in och det gör ju inte saken sämre.. ;)
Klickerträning har vi ägnat oss åt senaste två dagarna, massvis med korta små pass! Så mycket att jag har lovat mig själv att INTE tränat något över huvud taget imorgon, då ska vi ha en vilodag.. Tyckte Dynis var lite trött förut när vi tränade och då kom jag på att det nog varit lite för mycket träning det senaste.. Förutom förra tisdagen, då vi var på djursjukhuset, har vi tränat varenda dag inför Emma's examination samtidigt som vi tränat vidare med andra saker. Så nu ska vi ha minst en vilodag innan vi gör något igen, men fy så svårt det kommer bli, det är ju så kul!! ;) Kanske att jag kan lägga ett viltspår och ta det på fredag..? ;)
Nåja, klickerträning körde vi både igår och idag! Flera minipass som sagt, har tagit tillfället i akt t.o.m på lunchen. Städade lite i skafferiet och hittade en pepparkaksburk som gått ut (hur nu det kunde hända med mig i huset?!) och då fick jag en ny grej att använda mig av! Äggkartongen bet han ju som sagt sönder, och hinken jag hade var lite för hög nu i början, så den burken var perfekt! Tänk, då är man nog lite hundnörd.. När man istället för att äckla sig över att man har utgången mat i skafferiet, ser möjligheterna med att använda burkarna i sin träning.. ;) Har en gammal kompis och hon är faktiskt värre! Hon kan ta med allt möjligt hon hittar på sina promenader: klädnypor, vantar, mössor osv och så använder hon det sen när hon tränar exempelvis uppletande. Liiiite för mycket för mig, men hon har ju åtminstone inte tappat bort något av värde om hundarna inte lyckas hitta det vid träningen sen! ;) Körde ett pass där jag som första gången klickade för alla beteenden han bjöd på. Sen tänkte jag att burken är ju perfekt när man ska träna fram- och bakdelskontroll så nu tränar vi på att få upp bägge framtassarna på burken, sen får vi gå vidare därifrån!! Märks att Dynis inte fått det där riktiga "tänket" än så nästa hund kommer definitivt bli inklickad redan som valp! ;) Är så kul, skulle kunna träna hur mycket som helst, men jag får som sagt lugna ner mig lite. Det kräver så mycket tankeverksamhet av honom att han är helt slut just nu. "Stackars" lillkillen, bäst att vi kryper ner under täcket och sover ett par timmar.. :)
Igår på lunchpromenaden.. Var tog all snön vägen?! (Ursäkta för dåliga mobilbilder)
Vilar lite på "mormor och morfars" köksmatta
Dynis är så trött han somnar sittandes vid köksbordet.. ;)
Idag är ingen vanlig dag.. GRATTIS vännen!!
Igår träffade vi Emma & Marcus på BHK här i stan där vi pratade igenom de sista detaljerna angående "uppvisningen" av Emma's projekt. Det var riktigt tråkigt väder och planerna är tyvärr inte speciellt väldränerade, så det var ett väldigt blött och lerigt gäng som åkte därifrån. Men kul hade vi iaf! ;) Måste säga att jag blev väldigt stolt över Dynis! Han fick nämligen springa och leka ihop med syrran Dundra, vilket de inte har fått gjort på vääääldigt länge. Ja, ett år är det iaf. Han har tyvärr inte någon speciell lekkompis så för honom är det verkligen julafton när han får leka!! Rätt vad det är kommer det ett rådjur nästan bredvid oss, och jag som aldrig tidigare fått chansen att träna inkallningar när det kommer rådjur och han är lös med någon annan hund.. Nu tror jag faktiskt inte han hann märka att det kom något rådjur, han hade full fokus på att busa med Dundra, men ändå! ;) Jag ropade, och han kom direkt! Då är man stolt som matte!! :) Vi träffar ju på rådjur ganska ofta, de brukar ju springa här ute på gräsmattan t.o.m var och varannan dag, men just det när han var ihop med någon annan hund, är ju så mycket lättare att de tar varandra som stöd och triggar igång varandra.. Då var det härligt att vara hundägare!! :)
Idag var det då dags för det där vi fasat över.. Dagen då vi med publik skulle visa upp vad vi lärt oss, och dagen då Emma skulle få sin dom.. EXAMINATIONEN!! (Behöver jag tillägga att det varit en nervös morgon här hemma..?)
Men fy f*n vilken bra dag det varit rent ut sagt!! :) Emmas presentation av mig och Dynamit var kanon, kände mig stolt när hon berättade precis så som jag skulle berättat om oss, samtidigt som det var både proffessionellt och lätt att hänga med. Väl ute på planen så glömde jag faktiskt bort publiken och kände mig riktigt säker i mig själv och vågade mycket mer, helt annorlunda mot när vi började med projektet!! Emma peppade mig och gav mig de råd jag behövde och det kändes säkert och tryggt att ha henne som stöd och tränare. Efter att vi var färdiga fick Dynis hoppa in i varma bilen igen och vi gick in för att höra vad de hade att säga om henne. Jag kan säga att jag är inte speciellt förvånad för Emma blev naturligtvis godkänd med femmor rakt igenom!! Jag blev så otroligt glad och lättad och kände att nu kunde vi åtminstone inte sabba något för henne, nu var det klart! ;) Är så himla glad för din skull gumman, du vet ju att vi kommer tillbaka till våren och då går vi kurs för dig! ;)
Efter att allt var klart för dagen packade vi in oss i bilen och åkte till McDonalds där vi avrundade med ett ordentligt mål mat och massvis med skratt. En perfekt dag! :) GRATTIS igen vännen, du är banne mig BÄST och du är verkligen värd detta! Dina framtida kursdeltagare kommer få det jäkligt bra och kommer vara såå nöjda!! :)
Här skulle det egentligen varit en bild på underbara Emma men eftersom alla bilder numera är raderade på datorn orkar jag inte leta fram någon på någon hemsida jag kan sno.. ;) Ni får snoka in på hennes hemsida istället! ;)
Nu ska jag och Dynamit fira med soffmys och en dålig film vi kan halvslumra till.. ;) På återseende!
Tiden går så fort!
Oj så fort tiden går!! Har försökt få ihop en uppdatering här flera gånger, men alltid är det något som kommit emellan. Mestadels att tröttheten kommit smygande faktiskt.. ;)
Dagarna just nu går åt till jobb, hundträning och väntan, tänk att julen ska kännas så långt bort!! ;) Vi har hunnit med en hel del sen sist även om jag nog minns knappt hälften.. Har ju börjat mitt nya jobb och det var en hektisk första vecka (blir alltid det veckan efter stoppet, iaf om den infaller i samband med månadsskiftet..) men just nu är jag extra nere på förrådet där jag hjälper till med inventering. Ett väldigt tråkigt arbete, men tjejen jag räknar ihop med är så rolig att det känns helt okej ändå. Gubbarna skrattar rätt gott åt oss ibland när vi sjunger med i låtarna på radion! ;) När jag är färdig ska jag däremot ta mig ett snack med chefen, nästa år vill jag inte bli överkörd igen så de placerar mig där nere utan att ens fråga, någon ordning får det allt va på herrn i rummet bredvid mitt! ;) Haha, har fått höra att jag redan har honom runt lillfingret.. ;) Imorgon är äntligen sista dagen och på måndag är jag tillbaka på kontoret och då ska det bli sååå skönt med sovmorgon till åtta! Om jag inte flexar och börjar lite senare förstås.. ;)
Hundträning har vi förstås ägnat oss åt! Jag och Dynis har tränat på våra läxor vi fått av Emma, och jag känner att vi utvecklats en hel del under de här veckorna, både jag och Emma. Hon är så duktig! :) Nu är det snart dags för "uppvisning" av vad vi lärt oss och jag hoppas det är okej att man darrar som ett asplöv när det är dags att entra planen.. ;)
I lördags var vi i Svanskog igen och samlades ett litet gäng! Det var jag och Dynis, Emma med Dundra & Lucky Luke, Sophia med Varja, Emilia med Nitro (en gudasöt liten valp!!), Angelica och tobias med Dante och så Heidi och Andreas med sina hundar. Några av oss la viltspår och de andra personspår, och under liggtiden var det meningen att jag och Emma skulle träna vidare med vårt lilla "projekt", nu hade vi ju verkligen störning i massor att utnyttja! Det gick.. åt skogen kan man väl säga!! Eftersom Emma nu blivit så duktig på att läsa av lilla mig såg hon direkt anledningen till varför jag hade en ofokuserad Dynamit i andra änden av kopplet: jag var så fruktansvärt spänd och nervös!! Hon sa nästan direkt att : "Linda, nu är du nervös, eller hur?" Inte konstigt att det inte går att träna då, stackars Dynis vet väl inte hur han ska bete sig när matten beter sig konstigt och är stel som en pinne!! Efter lite prat om varför jag var nervös och jätteenkla övningar där vi gick tillbaka flera steg i vår träning så släppte nervositeten och vi kunde ha kul igen! Då skötte sig Dynis som den stjärna han är (haha!!) och vi avslutade åtminstone lyckat.
Efter det gick vi upp till skogen och tog spåren. Eftersom Emma inte gått något viltspår tidigare fick jag låtsas vara kunnig och följde med när hon gick med LL. Vilken stjärna!! Personspår har han tydligen inte visat något större intresse för, men nu hade han inte ögon (eller näsa!) för annat än sitt arbete! Emma verkade toppennöjd, med all rätt. Perfekt för mig, nu kanske jag har något att lägga viltspår med! ;) Efter LL fick Emma följa med bakom mig och Dynis och även han gick klockrent: jag kunde låta honom sköta allt själv och han fixade det kanon! Vinklarna tog han bra och han jobbade på jättefint när han en gång tappade bort spåret, han arbetade sig snabbt tillbaka och hittade det igen. Tänk att det kan vara så kul med en så "enkel" aktivering för hundarna! :)
Dundra fick ett jättekort, hon har heller aldrig spårat vilt tidigare, och där följde jag inte med. Men det lilla jag såg var det en helt annan hund än vid personspåren och hon var noggrann och duktig och verkade tycka det var jättespännande! :) Haha, en lite rolig grej var när de gått klart spåret som var det sista för dagen.. Emma hade lite bråttom för hon skulle iväg så vi försökte skynda oss och packa ihop, och då skulle Emma kasta klöven till mig och Dynis. Dynis stod och tittade mot henne och Dundra (där var ju den smaskiga klöven!!) och både jag och Emma trodde nog att han skulle se när hon kastade, men inte då.. Hon hivade iväg den och träffade naturligtvis rätt i huvudet på stackars Dynis!! Haha, jag och Emma kunde inte låta bli att hålla oss för skratt även om det naturligtvis var synd om Dynamit som inte kunde förstå vad han gjort för fel när han fick en liten klöv rätt i huvudet. Det var tur det var en från rådjur och inte en från älg!! ;) Han verkade däremot inte ha några men utan tog gärna klöven i munnen några sekunder senare. Stackaren, en matte som bara skrattar när han får ont.. Men det såg så himla lustigt ut eftersom han var så fokuserad på klöven och ändå inte ser när hon kastar den precis framför honom.. ;) En kanondag spårmässigt sett iaf, definitivt något vi ska satsa ännu mer på framåt våren!!
Annars har vi kört mycket pass här hemma som sagt. Var så himla nöjd häromdagen efter ett pass på långpromenaden att jag var tvungen att ringa vår coach och tala om hur nöjd jag var. Det är så härligt när man känner att de där småbitarna man haft "problem" med äntligen börjar släppa!! Nu ska jag jobba vidare med tipsen vi fått och jag ska fortsätta att försöka vara den där roliga men bestämda förare som jag har börjat bli så mycket bättre på att vara! ;)
Lite klickerträning har vi hunnit med också! Såg ett tips på en blogg på hur man kan träna upp hundens tänkande, alltså att den ska tänka själv och bjuda på nya beteenden. Får väl erkänna att första gången gick inte så bra.. Använde mig av en tom äggkartong men Dynis har tidigare fått leka med just tomma kartonger så för honom var det ju en belöning att ta sönder kartongen!! Inte riktigt min tanke.. ;) Dagen efter testade jag med en liten, liten hink istället och då gick det genast mycket bättre. Ska ta fram den ikväll igen så får vi se om han kommer ihåg något sen sist, förhoppningsvis blir han bättre och bättre på att självmant bjuda på beteenden! :)
I tisdags var det dags för sjukhus-besök igen. Vi hade tid hos Djursjukhuset i Karlstad, och jag säger då det.. Hädenefter ska jag alltid åka dit, vilket suveränt bemötande vi fått hittills! De är trevliga och jättehärliga mot Dynis och försöker besvara alla konstiga frågor jag har. Dessutom är Dynis så otroligt glad när han åker dit och skulle nog springa in i undersökningsrummet om han bara fick; där får man ju träffa massa goa människor!! I tisdags fick han lugnande, nått han bara fått en gång tidigare, och jämför jag mot sist (som var här i Säffle när han skadade sin tass) så var den här gången helt annorlunda. Förra gången blev jag nästan påstressad att få min hund att somna och blev ombedd att gå en promenad så det skulle verka fortare. Tro tusan det att hunden inte kan koppla av när de fixar med en sövd katt på bordet bredvid, klart han var nyfiken!! Den här gången lämnade de oss ensamma med endast "mys-belysning" och lät oss koppla av och mysa tills Dynis somnade. Behöver jag tillägga att det var både trevligare och gick snabbare den här gången?! Dessutom fick han en uppvakningsspruta den här gången vilket han inte fick förra gången. Så nu slapp jag vara orolig i flera timmar över när han skulle vakna och om han öht levde fortfarande.. Hihi, däremot ville han knappt vakna nu! Tyckte nog det var mysigt att ligga på bordet och få sova så gott, ville inte alls gå därifrån trots att både vi och vet tyckte det var dags att vakna till liv. Han lyfta lite slött på huvudet och vet försökte få honom lite piggare och frågade om han skulle ut och jaga kissen? Vaddå jaga kissen tänkte nog Dynis för han la ner huvudet igen och ville sova vidare! ;) Fick förklara att han nog inte vet vad det är, det har han aldrig fått göra. ;) Efter en liten stund vaknade han iaf till och försökte lite vinglande gå ut. På kvällen blev det mys i mängder så han fick vila upp sig och nu hoppas jag att proverna visar på något (samtidigt som jag naturligtvis vill att det ska vara negativt.. Vill ju inte att han ska vara sjuk!). Får svar den nittonde så håll tummar, tassar och tår nu!
Nej, nu ska Dynis få en dusch med sitt nya schampoo (som tyvärr luktar allt annat än gott: sterilt och sjukhus, urk!) och sen blir det som sagt lite klickerträning. Ha det gott så länge!!
Lite mobilbilder från promenaden på lunchen, vi har fått lite snö!! :)
