Heldag med träning i Svanskog
I onsdags tog jag och Dynamit bussen till Heidi och Andreas för en heldag hos dem fylld med träning.
Klockan åtta kom vi fram och vi började dagen med en kaffekopp och lite prat innan vi begav oss ut med hundarna. Det var relativt bra väder, ingen sol men uppehåll, det får vi tacka för!
Lydnad stod först på schemat. Jag tränade mest kontakt med Dynamit, även om vi nu testade på lite sitt-stanna med all störning. Detta funkar kanon hemma, men med mamma, mormor och buskompisen Diva lite längre bort var det desto svårare att koncentrera sig. Jag är dock supernöjd med "plumpen", det märks att han börjar mogna lite.
Heidi hjälpte mig med några inkallningar i slutet av vår träning. Jag testade först med bollen som belöning, något som inte fick honom särskilt motiverad att komma, så jag tog istället med mig några korvbitar innan jag gick iväg. Det däremot, det fick honom att komma som skjuten ur en kanon! Han blir verkligen supermotiverad av mat, så jag ska använda det som belöning fortsättningsvis också.
Efter detta packade vi ihop och begav oss tillbaka hem till dem för att invänta Emma och inta ännu en kaffekopp. När vi fikat lite och kände att krafterna återvänt packade vi ner korv, bröd, ved och spårlinor och begav oss till skogs. Nu var det istället spår och korvgrillning vi skulle ägna oss åt.
Jag la två spår till Dynamit, bägge raka med en vinkel och trasa/boll som avslut. När alla fått sina spår lagda gick vi tillbaka till eldplatsen och tände elden, något som var ett kapitel för sig själv! Att det ska vara så trixigt att tända en brasa..
Efter att ha ätit våra halvljumma korvar gick vi tillbaka till spåren för att ta dessa. Dynamit var verkligen okoncentrerad på det första, det märktes att han hade fullt upp med att hålla kollen på de andra. Nosen uppe i vädret spanandes efter de andra, men vi kom till slut fram till trasan. Kände mig lite missnöjd men tog nya tag och gick till det andra jag lagt istället. Då stannade de andra på håll och jag trodde det skulle gå bättre, men icke sa nicke.. Dynamit var fortfarande lika okoncentrerad och verkade mest fundera över var de andra hundarna tagit vägen. Min lilla spårprins!
Efter det spåret kändes det absolut inte roligt, och jag gick och funderade på hur jag skulle få honom motiverad igen. Spår har hittills varit "vår grej" och han har kastat sig ut de gånger vi spårat, helt olikt mot idag. Då kom Heidi med idén att jag skulle lägga ett näringsspår, med korven som var kvar från förmiddagsträningen. De första gångerna vi spårade använde jag mig nämligen av just korv, och eftersom han är så glad i mat borde det fungera, vilket det också gjorde! Nosen nere i backen hela tiden, han verkligen dammsög marken där jag gått. Nu hade jag ju lagt korvbitarna väldigt tätt, men i fortsättningen ska jag lägga lite glesare, men fortfarande relativt tätt för att få upp motivationen igen. Förhoppningsvis är det bara alla hormoner som spökar i hans lilla kropp som gör att han blir så splittrad, eller också får jag helt enkelt göra spårandet roligare!
Det var två väldigt nöjda och trötta Svanskogsbesökare som klev på bussen för hemfärd, Dynamit började snarka nästan direkt vi kommit på bussen..
Några bilder från vår dag:
Nu ska jag och Dynamit träna lite mer på att "stå fint", dvs så som sig bör när man vistas i en utställningsring. Jag anmälde nämligen till en inoff i Karlskoga idag som snart går av stapeln. Håll tummarna!
