Senaste månaden..
Ojojoj.. Så seg jag är med att uppdatera! Har skrivit flera inlägg som jag sparat så jag kan skriva färdigt senare under dagen, men det har aldrig blivit av. Lusten har helt enkelt inte funnits, jag får skylla på det..
Nåja, livet rullar på här hemma och vi tränar vidare. Dynamit har inte känts riktigt träningssugen det senaste och det märks att det varit löptider för några av tikarna här omkring. Koncentrationen har inte riktigt infunnit sig, men vi kämpar på! Jag har kört korta pass med enkla saker han redan kan med varierande störning. Vi har kommit lite framåt med spårpinnarna och snart kan vi nog lägga in dem i spåret också. Har inte velat skynda när han inte känts lika fokuserad som vanligt, det får ta den tid det tar!
Spårandet måste vi verkligen ta tag i, det var katastrofalt en dag vi var ute.. La två spår, det första relativt enkelt för att få igång näsan ordentligt och det andra lite längre och med lite svårare underlag. Hade naturligtvis glömt påsen med kamera, snitslar och avsluts-burkar hemma så jag fick ta det jag hade i bilen! En plastpåse fick fungera som snitslar och några pantflaskor fick bli avslut. Gick en promenad och körde lite lydnad innan vi tog spåren, och jag trodde ju det var samma gamla "dammsugar-Dynamit" jag fått med mig ut i skogen men icke.. Första spåret var verkligen katastrof! Hög näsa och verkade absolut inte förstå varför han skulle ner med den i backen. Fick hjälpa honom en hel del på traven och kände att jag blev ganska frustrerad, vad jag än gjorde var allt annat mer intressant! Till slut trillade iaf 25-öringen ner och sista 20 metrarna spårade han på helt okej. Och vilket kalas det blev när han hittade flaskan jag lagt ut som avslut!! Han älskar verkligen pantflaskor, är så stolt och vill visa upp vad han har. Vi har ju haft lite problem med att han inte velat sluta spåra när han kommit fram till slutet så den här gången satte jag mig ner vid honom, myste och kliade, selade av och berömde. När jag gick därifrån märkte jag stor skillnad mot tidigare och ska köra såhär även fortsättningsvis. Även om själva spårandet gick dåligt den här gången så är det ju en fördel om han sedan "bryter" så han inte spårar på vidare efter slutet!
Spår nummer två gick mycket bättre även om det inte var den Dynamit jag är van att se. Två gånger korsade det två stora stigar med mycket fotspår, men jag lät honom försöka fixa det själv och det gjorde han efter att ha fått koncentrera sig ordentligt! Samma sak här vi slutet: rejält med mys och beröm innan vi gick tillbaka till bilen. Första timmen efter att vi åkt därifrån kände jag mig både arg och frsutrerad men sen tänkte jag om och fick lite j*vlaranamma i mig istället. Det här ska vi fixa, vi behöver bara spåra mer kontinuerligt och inte låta det gå så lång tid mellan gångerna! Nu har jag bestämt mig för att spåra åtminstone två gånger i veckan, jag tycker ju egentligen att det är superskoj och vill verkligen utvecklas med honom för han har ju definitivt potential! Eventuellt blir det en spårkurs i vår, annars tar vi det till hösten. Om någon mer än jag är sugen på att spåra är det bara att hänga på! : ) På fredag har jag iallafall bestämt att spåra hemma hos en kompis, och gillar jag markerna där får jag vara där hur mycket jag vill!
Spårat har vi som sagt gjort, även kört några mindre lydnadspass. Utöver det har det blivit måååånga långpromenader i det härliga vädret! Min mamma har varit sjukskriven under några veckor och blev tillsagd att röra på sig så mycket som möjligt. Därför tog vi om dagarna en långpromenad på förmiddagen, sedan lunch och kaffe innan vi tog en långpromenad på eftermiddagen igen. Minst tre-fyra timmar per dag har vi varit ute och gått, helt underbart! Hon har även hjälpt mig lite med lösrullarna till söket och det har funkat kanon för plumpen! Inga problem alls för honom, även om vi nu bara kört på väldigt korta avstånd. Är just nu i valet och kvalet om jag ska träna sök eller köra vidare med bara spår ett litet tag tills det verkligen sitter ordentligt. Spår är ju det som ligger mig varmast om hjärtat och det jag vill lägga mest energi på, men förmodligen blir det sök också. Jaja, vi får se helt enkelt!
Tyvärr inga bilder att visa från de senaste veckorna eftersom antingen min kamera eller också min dator fått krupp och vill inte "connecta" med varann..
Vad har mer hänt? Jo! Jag har ju besiktat min bil!! Bytte två hjullager och ett stag och fixade lite med handbromsen innan, så skulle jag ju inte få några tvåor på det iaf! Var lagomt nervös när jag åkte dit, och buden innan var många om hur många tvåor jag skulle få. Själv var jag värst och sa 10; lika bra att ta i så blir man ju inte så besviken om man nu skulle få många! Naturligtvis lyckades jag få den grinigaste av dom alla, så redan där trodde jag det var dödsdömt. Att han gapskrattade när han såg mätarställningen gjorde ju inte saken bättre.. Men! Trots att han bankade och slog och drog i varenda grej på hela bilen så hittade han inte ett endaste fel! Jag var mäkta stolt efteråt när jag kunde visa upp blankt papper, inte ens en anmärkning fick jag.. Min härliga gamla skruttbil! : )
Glädjen var inte så långvarig däremot, i förrgår natt fick jag tydligen besök av nån som inte förstår "mitt är inte ditt". Men men, det är en liten stad och det kommer nog snart fram vem det är om det är nån härifrån! Jag har mina aningar..
I måndags var jag och syrran ute på en härlig långpromenad. Plumpen var överlycklig över att hon följde med, och jag med såklart! Tog på linan "just in case", jag såg färsk rådjursbajs och väldigt mycket spår, och jag vet ärligt talat inte hur han reagerar när han är lös. I koppel har han hoppat till om det hoppat fram ett som det gör ibland på vår kvällsrunda, men inte reagerat så mycket mer sen utan bara verkat nyfiken. Men det är ju som sagt kopplad! Så han fick ha linan och hålla sig nära oss, och jag varken behövde eller tog i linan "obefogat" en endaste gång! Kastade lite boll till honom och körde några uppletanden, men annars var vi bara ute och njöt. Eller ja, jag var ju "tvungen" att köra lite FF och några lägganden+ställanden under gång medan syrran stannade och tog kort på nånting!
Några av alla bilder syrran tog:
Hmm, är det nått mer som hänt då? Jo, förresten! Dynamit har för första gången snott från bordet (ett äpple ur fruktskålen han smet iväg och käkade upp..). Han har också visat tydligt att tvåmeters snögubbar är läskiga grejer som man kan boffa på, bakom mattes rygg.. Han har blivit en riktig myspropp som gärna sitter och myser en lång stund när man kommer in och blir torkad om tassarna, det hade han inte tid med förr, då skulle torkningen gå fort! Nått mer kommer jag inte på just nu, jag får helt enkelt blogga lite oftare så jag kommer ihåg alla små roliga grejer han har för sig när jag ska skriva om dom!
Nåja, livet rullar på här hemma och vi tränar vidare. Dynamit har inte känts riktigt träningssugen det senaste och det märks att det varit löptider för några av tikarna här omkring. Koncentrationen har inte riktigt infunnit sig, men vi kämpar på! Jag har kört korta pass med enkla saker han redan kan med varierande störning. Vi har kommit lite framåt med spårpinnarna och snart kan vi nog lägga in dem i spåret också. Har inte velat skynda när han inte känts lika fokuserad som vanligt, det får ta den tid det tar!
Spårandet måste vi verkligen ta tag i, det var katastrofalt en dag vi var ute.. La två spår, det första relativt enkelt för att få igång näsan ordentligt och det andra lite längre och med lite svårare underlag. Hade naturligtvis glömt påsen med kamera, snitslar och avsluts-burkar hemma så jag fick ta det jag hade i bilen! En plastpåse fick fungera som snitslar och några pantflaskor fick bli avslut. Gick en promenad och körde lite lydnad innan vi tog spåren, och jag trodde ju det var samma gamla "dammsugar-Dynamit" jag fått med mig ut i skogen men icke.. Första spåret var verkligen katastrof! Hög näsa och verkade absolut inte förstå varför han skulle ner med den i backen. Fick hjälpa honom en hel del på traven och kände att jag blev ganska frustrerad, vad jag än gjorde var allt annat mer intressant! Till slut trillade iaf 25-öringen ner och sista 20 metrarna spårade han på helt okej. Och vilket kalas det blev när han hittade flaskan jag lagt ut som avslut!! Han älskar verkligen pantflaskor, är så stolt och vill visa upp vad han har. Vi har ju haft lite problem med att han inte velat sluta spåra när han kommit fram till slutet så den här gången satte jag mig ner vid honom, myste och kliade, selade av och berömde. När jag gick därifrån märkte jag stor skillnad mot tidigare och ska köra såhär även fortsättningsvis. Även om själva spårandet gick dåligt den här gången så är det ju en fördel om han sedan "bryter" så han inte spårar på vidare efter slutet!
Spår nummer två gick mycket bättre även om det inte var den Dynamit jag är van att se. Två gånger korsade det två stora stigar med mycket fotspår, men jag lät honom försöka fixa det själv och det gjorde han efter att ha fått koncentrera sig ordentligt! Samma sak här vi slutet: rejält med mys och beröm innan vi gick tillbaka till bilen. Första timmen efter att vi åkt därifrån kände jag mig både arg och frsutrerad men sen tänkte jag om och fick lite j*vlaranamma i mig istället. Det här ska vi fixa, vi behöver bara spåra mer kontinuerligt och inte låta det gå så lång tid mellan gångerna! Nu har jag bestämt mig för att spåra åtminstone två gånger i veckan, jag tycker ju egentligen att det är superskoj och vill verkligen utvecklas med honom för han har ju definitivt potential! Eventuellt blir det en spårkurs i vår, annars tar vi det till hösten. Om någon mer än jag är sugen på att spåra är det bara att hänga på! : ) På fredag har jag iallafall bestämt att spåra hemma hos en kompis, och gillar jag markerna där får jag vara där hur mycket jag vill!
Spårat har vi som sagt gjort, även kört några mindre lydnadspass. Utöver det har det blivit måååånga långpromenader i det härliga vädret! Min mamma har varit sjukskriven under några veckor och blev tillsagd att röra på sig så mycket som möjligt. Därför tog vi om dagarna en långpromenad på förmiddagen, sedan lunch och kaffe innan vi tog en långpromenad på eftermiddagen igen. Minst tre-fyra timmar per dag har vi varit ute och gått, helt underbart! Hon har även hjälpt mig lite med lösrullarna till söket och det har funkat kanon för plumpen! Inga problem alls för honom, även om vi nu bara kört på väldigt korta avstånd. Är just nu i valet och kvalet om jag ska träna sök eller köra vidare med bara spår ett litet tag tills det verkligen sitter ordentligt. Spår är ju det som ligger mig varmast om hjärtat och det jag vill lägga mest energi på, men förmodligen blir det sök också. Jaja, vi får se helt enkelt!
Tyvärr inga bilder att visa från de senaste veckorna eftersom antingen min kamera eller också min dator fått krupp och vill inte "connecta" med varann..
Vad har mer hänt? Jo! Jag har ju besiktat min bil!! Bytte två hjullager och ett stag och fixade lite med handbromsen innan, så skulle jag ju inte få några tvåor på det iaf! Var lagomt nervös när jag åkte dit, och buden innan var många om hur många tvåor jag skulle få. Själv var jag värst och sa 10; lika bra att ta i så blir man ju inte så besviken om man nu skulle få många! Naturligtvis lyckades jag få den grinigaste av dom alla, så redan där trodde jag det var dödsdömt. Att han gapskrattade när han såg mätarställningen gjorde ju inte saken bättre.. Men! Trots att han bankade och slog och drog i varenda grej på hela bilen så hittade han inte ett endaste fel! Jag var mäkta stolt efteråt när jag kunde visa upp blankt papper, inte ens en anmärkning fick jag.. Min härliga gamla skruttbil! : )
Glädjen var inte så långvarig däremot, i förrgår natt fick jag tydligen besök av nån som inte förstår "mitt är inte ditt". Men men, det är en liten stad och det kommer nog snart fram vem det är om det är nån härifrån! Jag har mina aningar..
I måndags var jag och syrran ute på en härlig långpromenad. Plumpen var överlycklig över att hon följde med, och jag med såklart! Tog på linan "just in case", jag såg färsk rådjursbajs och väldigt mycket spår, och jag vet ärligt talat inte hur han reagerar när han är lös. I koppel har han hoppat till om det hoppat fram ett som det gör ibland på vår kvällsrunda, men inte reagerat så mycket mer sen utan bara verkat nyfiken. Men det är ju som sagt kopplad! Så han fick ha linan och hålla sig nära oss, och jag varken behövde eller tog i linan "obefogat" en endaste gång! Kastade lite boll till honom och körde några uppletanden, men annars var vi bara ute och njöt. Eller ja, jag var ju "tvungen" att köra lite FF och några lägganden+ställanden under gång medan syrran stannade och tog kort på nånting!
Några av alla bilder syrran tog:
Hmm, är det nått mer som hänt då? Jo, förresten! Dynamit har för första gången snott från bordet (ett äpple ur fruktskålen han smet iväg och käkade upp..). Han har också visat tydligt att tvåmeters snögubbar är läskiga grejer som man kan boffa på, bakom mattes rygg.. Han har blivit en riktig myspropp som gärna sitter och myser en lång stund när man kommer in och blir torkad om tassarna, det hade han inte tid med förr, då skulle torkningen gå fort! Nått mer kommer jag inte på just nu, jag får helt enkelt blogga lite oftare så jag kommer ihåg alla små roliga grejer han har för sig när jag ska skriva om dom!
Kommentarer
Trackback
