ConvictionsDynamit & Gyllene Mix Fixa Ferrari

Först och främst måste jag ju säga hej till alla nya besökare! Välkomna hit, ni får mer än gärna lämna ett litet avtryck. Alltid kul att få veta vem som läser om vad vi hittat på! :)

Nu var det ett tag sedan det uppdaterades, har varit en lite omtumlande period där det tyvärr varit ganska snålt med träning. Ibland har man mycket annat i privatlivet som gör att man tappar både humöret och gnistan för träningen.. Men vi kommer igen! Dynis har iallafall fått lära sig lite nya trick och vi håller på att lära in fler. Lite lydnadsträning har det också blivit men bara här hemma. Emma har varit på besök hos oss (alltid lika trevligt att ha dig här!!) och då fick hon äntligen filmerna från Dundras MH.. Usch så seg jag är! Förra helgen var vi dessutom iväg på lite äventyr, jag och Dynis!! :)
På lördagen ringde väckarklockan redan 06.00 och då blev det en ordentlig promenad med Dynis innan vi packade in oss tillsammans med alla sakerna i bilen. Jag som har Sveriges sämsta lokalsinne hade sån tur att jag fick låna en GPS. 35 mil skulle vi ta oss bort från Säffle, blir många ställen efter vägen man kan åka fel.. ;) Efter tre raster, en tankning och fyra mackor var vi äntligen framme i Sävsjö. Lite utanför Sävsjö bor nämligen Catherine med goldentjejerna Sarek, Troja och Saga och det var dom vi skulle hälsa på hos! Trots att jag och Catherine haft kontakt några månader innan var det väldigt nervöst att köra in där på gårdsplanen. Vad skulle hon egentligen tycka om den förvirrade matten med den tokglada Amstaffen?! Som tur var så tror jag att hon tyckte vi var helt okej.. ;) Vad skulle vi egentligen göra hemma hos Catherine då? Jo, hon skulle visa oss lite om apporteringen, jag skulle få bekanta mig med Sarek (och resten av hundarna såklart!) och så skulle jag se om där fanns någon liten tjej till mig.. Jag mejlade Catherine redan innan Sarek och Rastes "kärlekshelg" så det har varit en låååång väntan nu i höst! Skulle parningarna ta sig, skulle det födas några tikar, skulle jag gilla kullen/Catherine gilla mig som potentiell valpköpare? Behöver nog knappast säga att jag för några veckor sedan blev både lättad och överlycklig när hon ringde efter valpningen och berättade att det kommit hela sju små tikar. Då kom det några glädjetårar!
Första dagen ägnade vi åt valparna så jag fick lära känna dem ordentligt. Catherine hade tagit ut två tikar hon trodde skulle passa mig och sedan skulle jag få säga vad jag tyckte. Det behövde jag inte.. En av tikarna sprang direkt fram till mig med viftande svans och undersökte mig grundligt och pussades. Vilken härlig liten tjej! Efter en fika fick jag träffa hela kullen och då var det samma sak: den tiken sprang direkt fram till mig och skulle hälsa. Efter att ha tittat på valparna en stund, är så intressant att kunna studera en så stor kull, gjorde jag ungefär som pussljud för att locka lite på dem. Direkt var samma tik framme med viftande svans för att se vad vi skulle hitta på! :) Testade detta några gånger till senare och vem kom fram först om inte hon..? Så ja, man kan väl säga som så att det var hon som valde mig och inte tvärtom! ;) Hihi, vi skojade lite om att vi redan tränade inkallning: hon kom ju direkt fram. En störthärlig tjej iallafall som jag tror kommer passa mig perfekt!
Efter att ha fått umgåtts med valparna en stund bjöd Catherine på supergod mat, tack igen! Därefter blev det ännu mer hundprat innan vi flera timmar senare bröt upp och åkte mot vandrarhemmet. Var lite orolig för hur det skulle gå eftersom vi inte sovit på vandrarhem förut, men det gick över förväntan! Vi tog en ordentlig promenad före vi la oss och jag tror Dynis var lite trött av alla nya intryck för han somnade fort, skällde bara till en gång när en bil åkte förbi utanför. Trots att han egentligen inte får sova i sängen längre så fick han göra det den natten: både för att han och jag skulle känna oss trygga.. :)
På söndagsmorgonen tog vi oss en ordentlig promenad innan vi packade ihop alla sakerna och åkte tillbaka till Catherine och gänget. Vi begav oss nästan direkt till skogen där Catherine visade lite om apporteringen, både med fågel och dummy. Var jättekul att äntligen få se hur det går till, försökte suga in all information som en svamp, och jag är riktigt impad av hundarna. Att kunna växla så snabbt mellan passivitet och arbete, och att de dessutom kan sitta helt passiva medan de andra arbetar.. Det kräver en hel del, både av hund och förare! Var jättekul att du visade så mycket, tack än en gång! :)
Sedan blev det naturligtvis ännu mer valpmys och då kändes det ännu mer rätt med just den tiken: vilken liten pärla.. Efter fika och mer hundprat var det tyvärr dags att åka hemåt igen. Vid tio på kvällen svängde vi äntligen in framför huset hemma efter en långtråkig hemfärd och det var en trött hund med matte som klev innanför dörren. 
Tack än en gång för allt, jättekul att vi fick komma en hel helg! :) Längtar som en tok nu tills vi får hämta hem prinsessan.. :)

Vill ni veta mer om kullen kan ni klicka här.

Bjuder på lite bilder från helgen, främst på vår nya familjemedlem. Tyvärr blev det mest sova-bilder, det var nämligen svårt att få bilder på dem i rörelse: antingen var det några röda streck eller också hann de springa ur bild. Haha, ett störtskönt gäng!! Men här har ni henne iallafall: Gyllene Mix Fixa Ferrari

Trött tjej har somnat i bia-bädden


Vakna då syrran!!


Lite bus


Lilltjejen undersöker Saga's (tror jag det var) matskål


Och kommande mattens band till kameran


Bus-tajm igen!!












Efter bus blir man hungrig!!


Och trött igen:








Två vackra tjejer: Saga och Sarek


Full fart in!! Farten var så hög så alla bilder blev suddiga.. ;)


De tre tjejerna (musketörerna): Sarek, Saga och Troja.


Nu har jag för en gångs skulle bjudit på ganska många bilder!! ;)

Under veckan som gått har jag jobbat och stått i, och på lunchen och kvällarna har vi ägnat oss åt godisletande, tricks-träning och massvis med bus på promenaderna. Dessutom har vi äntligen fått upp julpyntet! Hann inte med det före första advent, och på självaste första advent kom vi ju hem så sent, så under veckan åkte alla gardiner upp och tomarna och ljusstakarna plockades fram. Älskar julen, det är verkligen årets mysigaste högtid!
Vi hade väldigt kallt några dagar under veckan så min bagagelucka frös.. Det tyckte Dynis var perfekt, då fick man åka bil inne i bilen istället för där bak! ;) Han ser så stolt ut då, sitter som en kung och tittar ut. Men så har han ju också blivit kallad för kung Sune.. ;)
I fredags ringde veterinären, precis som avtalat. Tydligen hade de gjort fler tester på det blodet han lämnade första gången (var väl därför han lämnade så mycket då), allt för att försäkra sig om att det inte visat fel första resultatet. Tyvärr visade det precis samma sak nu så nu är vaccinet äntligen beställt och beräknas komma om fyra-fem veckor. Då ska jag och Dynis åka in till djursjukhuset och så ska jag få gå en liten "kurs".. Det är nämligen jag som ska ge de där sprutorna!! Jag som är spruträdd och allt, hahaha.. Jaja, det är bara att bita ihop och ta tag i det, nu måste jag ju. I början skall han få en i veckan, sedan en varannan vecka för att sedan minskas ner mer och mer. Pratade med en tjej på IF, mitt försäkringsbolag (som för övrigt varit helt outstanding!! både i samband med getingarna och allergierna), och de står för alla kostnader som det här medför. Vaccinet är ganska dyrt om jag förstått saken rätt och trots det betalar IF, trots att kortison finns som är mycket billigare. Jag hade givetvis betalat om inte försäkringsbolaget gjort det men det är skönt att veta att det funkar så smärtfritt med dom och att man bara kan ringa om man har fler utgifter eller har några frågor. Man har trots allt hört skräckhistorier om en del försäkringsbolag!! Frågade veterinären om vi kunde fortsätta med viltspår och det gick kanon, hon såg gärna att vi fortsatte med det eftersom han tycker det är så kul! :) Helst skulle vi använda oss av blod från vilt, men vi fick gärna testa blod från nöt och se om han blev sämre. Varför det ska vara från vilt är ju för att han troligtvis inte kommit i kontakt med det såpass mycket att han "kunnat" utveckla en allergi mot det. Frågade också om jag fick dryga ut maten med något, han är ju så oerhört hungrig!! Tydligen var det vanligt när de åt z/d och jag får i dagsläget inte ge honom något annat/mer.. Däremot fick jag tips om att z/d finns som burkmat också, och det kan jag använda som belöning! Skär i bitor, torkar en liten stund i ugnen och sedan fryser jag in det jag inte ska använda direkt: precis som med blodpuddingen. Kanon, då har vi något lite extra när vi ska träna! :)

Dynis och min lillasyster myste lite igår på vår filmkväll:





Ha det gott så länge!

Som ni förmodligen sett har jag lagt till Fixa i headern. Tyvärr hade jag ju inget sparat efter att jag fick virus på datorn, men jag hoppas jag lyckades få till den rätt okej ändå! Var lite pillande bara, men säg gärna till om det ser konstigt ut..