Utställning i Karlskoga
Igår var det då dags för utställningen! Tidigt på morgonen packade jag, Emma och Marcus in oss och hundarna i bilen och åkte iväg.
Dagen började bra: mitt bankomat-kort fungerade inte.. Min nervositet dämpades inte direkt mer av det, men som tur var fick jag låna pengar av de andra. Typiskt att det ska krångla när det absolut inte får gör det!
Väl framme möttes vi av en hel del folk och deras hundar. Vi var som sagt först ut i ring tre så vi tog med oss hundar och packning dit. På ett vis var det bra att vi var först; vi fick bra platser och kunde sätta oss nära. Dessutom hade det inte kommit så mycket hundar än vilket var bra för Dynis. Han blev nämligen stressad och lite frustrerad, som vanligt när det är mycket hundar och människor. Vi får helt enkelt träna mer passivitet och socialträning så att han lär sig koppla av trots mycket störning. Efter att vi suttit en stund kopplade han däremot av en hel del och kunde sitta och titta på de andra utan att skälla.
Dundra däremot, vilken stjärna! Hon är född till att vara bland mycket folk, det märks att hon älskar uppmärksamheten. Just nu är hon en "prinsessa" men jag är övertygad om att hon en vacker dag kommer avancera till "drottning"!
Klockan nio drog det igång och vårt nummer ropades upp. Jag fick som sagt inte tag på något utställningskoppel utan hade tänkt ställa med det jag hade på förra utställningen. Väl där kände jag att det var alldeles för tunt och vågade inte använda det på honom. Som tur var hade jag packat ner en kedja jag hade liggandes, och läderkopplet jag beställde för ett litet tag sedan, så jag använde det istället. Det var lite bökigt med ett så långt koppel att hålla i, men det var trots allt bättre än utställningskopplet!
Uppställningen gick kanon och han var helt fokuserad på mig. När jag skulle springa med honom gick det tyvärr inte lika bra: han tittade mycket överallt och ingenstans, och försökte dra iväg till de som satt utanför ringen. Det får vi också träna mer på!
Vi fick HP och fick vänta tills Emma ställt Dundra innan vi fick komma in i ringen igen. Domaren beslöt till sist att Dundra fick BIR:et och Dynamiten blev BIM.
Vi gick ut ur ringen med våra rosetter och vår fina kritik och jag var nöjd med skrutten, han visade trots allt att han kan!
Dundra placerade sig som BIG-R i gruppfinalen, hon är så vacker den tjejen!
Nöjda med dagen packade vi in oss i bilen igen och for hemåt, bägge hundarna slocknade nästan innan vi lämnat Karlskogas kommun.. Så mycket intryck att smälta!
Dynamits kritik:
Några bilder från vår dag:
Dagen började bra: mitt bankomat-kort fungerade inte.. Min nervositet dämpades inte direkt mer av det, men som tur var fick jag låna pengar av de andra. Typiskt att det ska krångla när det absolut inte får gör det!
Väl framme möttes vi av en hel del folk och deras hundar. Vi var som sagt först ut i ring tre så vi tog med oss hundar och packning dit. På ett vis var det bra att vi var först; vi fick bra platser och kunde sätta oss nära. Dessutom hade det inte kommit så mycket hundar än vilket var bra för Dynis. Han blev nämligen stressad och lite frustrerad, som vanligt när det är mycket hundar och människor. Vi får helt enkelt träna mer passivitet och socialträning så att han lär sig koppla av trots mycket störning. Efter att vi suttit en stund kopplade han däremot av en hel del och kunde sitta och titta på de andra utan att skälla.
Dundra däremot, vilken stjärna! Hon är född till att vara bland mycket folk, det märks att hon älskar uppmärksamheten. Just nu är hon en "prinsessa" men jag är övertygad om att hon en vacker dag kommer avancera till "drottning"!
Klockan nio drog det igång och vårt nummer ropades upp. Jag fick som sagt inte tag på något utställningskoppel utan hade tänkt ställa med det jag hade på förra utställningen. Väl där kände jag att det var alldeles för tunt och vågade inte använda det på honom. Som tur var hade jag packat ner en kedja jag hade liggandes, och läderkopplet jag beställde för ett litet tag sedan, så jag använde det istället. Det var lite bökigt med ett så långt koppel att hålla i, men det var trots allt bättre än utställningskopplet!
Uppställningen gick kanon och han var helt fokuserad på mig. När jag skulle springa med honom gick det tyvärr inte lika bra: han tittade mycket överallt och ingenstans, och försökte dra iväg till de som satt utanför ringen. Det får vi också träna mer på!
Vi fick HP och fick vänta tills Emma ställt Dundra innan vi fick komma in i ringen igen. Domaren beslöt till sist att Dundra fick BIR:et och Dynamiten blev BIM.
Vi gick ut ur ringen med våra rosetter och vår fina kritik och jag var nöjd med skrutten, han visade trots allt att han kan!
Dundra placerade sig som BIG-R i gruppfinalen, hon är så vacker den tjejen!
Nöjda med dagen packade vi in oss i bilen igen och for hemåt, bägge hundarna slocknade nästan innan vi lämnat Karlskogas kommun.. Så mycket intryck att smälta!
Dynamits kritik:
"Lovande hanvalp. Vackert huvud med bra propositioner. Bra bett för åldern. Fin hals. Tillräcklig bröstkorg. Stark rygg. Fina vinklar. Rör sig väl. Utmärkt päls och färg. Trevlig mentalitet."
Några bilder från vår dag:
Kommentarer
Postat av: Emma
Vad fina bilder ;) Roligt att läsa om vårat äventyr :D
Trackback
